Länsstyrelserna driver och deltar i planering, organisering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser. Arbetet sker på nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, organisationer och företag. Varje år lämnar länsstyrelserna resultatredovisningar till Arbetsmarknadsdepartementet.
Redovisningarna visar att länsstyrelserna bedömer resultatet av det egna arbetet som gott och att länsstyrelserna genom sin roll på den regionala nivån har bidragit till att stötta kommunernas och civilsamhällets integrationsarbete.
Nedan följer en sammanfattning av rapporterna.
Här kan du läsa rapporterna i sin helhet.
Lägesbilder
I denna återrapportering redovisar länsstyrelsen lägesbilder om kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända och asylsökande samt ensamkommande barn och unga. I år redovisas dessutom, i en separat del, lägesbilder gällande skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Rapporten baseras på redovisningar från varje länsstyrelse utifrån inkomna enkätsvar från kommuner inom respektive län.
I oktober 2022 skickade länsstyrelserna ut en digital enkät till alla kommuner i landet. 99 procent av landets kommuner (287 av 290) besvarade den digitala enkäten vilket utgör ett gediget underlag för rapporten.
Likt förra året bedöms mottagandet av nyanlända och asylsökande fungera förhållandevis väl i landet som helhet. Likaså vad gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Mottagandet av sistnämnda har visat att kommunerna har ganska god beredskap och kapacitet att ställa om till förändrade förutsättningar.
Beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända
Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I rapporten redovisas en bedömning av förutsättningarna i länen att anpassa beredskap och kapacitet till förändringar i det totala mottagandet och i sammansättningen av gruppen som tas emot. Vidare lämnas en bedömning av resultaten av länsstyrelsernas insatser.
Länsstyrelserna har genom sin regionala roll bidragit till att stötta kommunernas integrationsarbete och verkat för att stärka kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända. Länsstyrelsernas bedömning är att hanteringen av mottagandet från Ukraina stärkte länsstyrelsens roll som samordnande av integrationsfrågorna. Samtliga länsstyrelser lyfter att mottagandet av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har haft påverkan på det egna arbetet. Däremot bedömer länsstyrelserna att arbetet har kunnat upprätthållas på en god nivå.
Läs rapporten om beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända.
Ensamkommande barn och unga
Under det gångna året bröts trenden med ett minskat mottagande av ensamkommande barn som hållit i sig sedan 2016. Utöver att antalet asylsökande ensamkommande barn till Sverige ökade med närmare 25 procent så bidrog antalet ensamkommande barn från Ukraina till att antalet ensamkommande närapå tredubblades jämfört med föregående år.
Utifrån länsstyrelsernas länsredovisningar och kommunernas egna uppgifter i länsstyrelsernas lägesbildsenkät bedöms kommunerna ha klarat att hantera denna oförutsedda utveckling överlag väl. Efter ett lågt mottagande under flera års tid bedöms de svagaste faktorerna inom mottagandet vara den begränsade tillgången till boendealternativ och ett stort beroende av familjehemsplaceringar samt en ansträngd arbetssituation och begränsade utredningsresurser på många håll inom socialtjänsten.
Sammantaget bedöms länsstyrelsernas insatser under året ha varit av stor vikt för att hantera mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv. Genom de regionala nätverk och informationskanaler som länsstyrelserna har upparbetade sedan tidigare har relevant och aktuell information kunnat spridas snabbt och med hög träffsäkerhet till berörda nyckelpersoner och yrkesverksamma i olika delar av mottagandet ute i kommunerna och hos andra berörda aktörer.
Läs rapporten om ensamkommande barn och unga.
Tidiga insatser för asylsökande
Den samlade bedömningen av länsstyrelsernas arbete och resultat är att det under 2022 har funnits en relativt god kapacitet i länen för att tillgodose behovet av insatser för asylsökande och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. I samtliga län finns etablerade strukturer för samverkan och väl etablerade nätverk med kommuner och civilsamhälle för dialog och samarbete som är anpassade utifrån regionala och lokala förutsättningar. Flyktingsituationen från Ukraina har präglat mycket av länsstyrelsernas arbete med TIA under året, där dessa nätverk har visat sig vara avgörande för att snabbt kunna få till en fungerande samordning och kvalitetssäkrad informationsspridning. Söktrycket på årets utlysningar av statsbidrag var mycket högt då intresset för att söka medel ökade bland aktörer till följd av lättade pandemirestriktioner och flyktingsituationen från Ukraina.
Läs rapporten om tidiga insatser för asylsökande.
Utvecklingsmedel §37 och §37a
Länsstyrelserna bedömer att arbetet med §37- och §37a-medlen under 2022 har fungerat mycket väl. Intresset för medlen är fortsatt högt hos kommuner och det strategiska arbetet med medlen effektiviseras kontinuerligt via utveckling av strukturer och rutiner. Medlen har under året bidragit till ökad beredskap och kapacitet i kommunerna och främjat etablering i samhället genom att skapa nätverk, förbättrat föräldrastöd och stöd till språkinlärning.
Länsstyrelsen gör fortsatt bedömningen att statsbidragen i många fall varit en avgörande faktor för insatser som främjar integration och etablering. Med delvis olika utformning och inriktning fungerar både §37 och §37a som en katalysator för utveckling av nya samverkansformer och metoder inom kommunerna.
Länsstyrelsernas redovisningar betonar fortsatt betydelsen av samverkan för att bibehålla kommunernas beredskap och kapacitet för mottagande och etablering. Statsbidragen bidrar till att skapa förutsättningar för utveckling av befintliga och nya former av samverkan både mellan och inom kommuner såväl som samverkan med idéburen sektor. Enligt länsstyrelserna tenderar intresset och behovet av samverkan öka i takt med minskat ordinarie mottagande och förändrat mottagande i samband med krisen i Ukraina.
Läs rapporten om utvecklingsmedel §37 och §37a.
Samhällsorientering för nyanlända
Samhällsorienteringens syfte är att underlätta den nyanlände flyktingens etablering och delaktighet i det svenska samhället. Informationen ska ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen. Länsstyrelserna har ett uppdrag att följa upp samhällsorienteringen för nyanlända.
I princip erbjuder alla kommuner i Sverige samhällsorientering enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. För kommuner med lågt eller inget mottagande kan det vara mer kostnadseffektivt att gå ur regionala samverkansavtal och i stället ingå bilateralt avtal med en annan kommun eller leverantör. Samhällsorientering via fjärrundervisning har ökat.
Länsstyrelsen främjar och stödjer samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen, bland annat genom att i samverkan med myndigheter och andra aktörer arrangera utbildningsdagar för samhälls- och hälsokommunikatörer på såväl regional som nationell nivå. I dagsläget saknas dock helhetssyn; det finns ingen uttalad nationell funktion med formellt ansvar för innehåll, deltagarurval, frekvens, uppföljning och bedömning. Det finns heller ingen garant för den pedagogiska kvaliteten i de olika utbildningssatsningarna.
Länsstyrelsen föreslår att ett nationellt centrum inrättas med ansvar att stödja och koordinera samhällsorienteringen på nationell, regional och lokal nivå.