Redovisningarna visar att länsstyrelserna bedömer resultatet av det egna arbetet som gott och att länsstyrelserna genom sin roll på den regionala nivån har bidragit till att stötta kommunernas och civilsamhällets integrationsarbete.
Nedan följer en sammanfattning av rapporterna.
Här kan du läsa rapportera i sin helhet.
Lägesbilder
I denna återrapportering redovisar Länsstyrelsen lägesbilder om kommunernas mottagande av nyanlända och asylsökande avseende beredskap och kapacitet, boende, skola och utbildning, socialtjänst och ensamkommande barn och unga. Rapporten baseras på lägesbildsrapporter från varje länsstyrelse utifrån inkomna enkätsvar från kommuner inom respektive län.
Under hösten 2021 genomfördes en nationell enkät som främst bestod av påståendefrågor som kommunerna fick ta ställning till och bedöma i vilken grad de instämmer, från instämmer helt till instämmer inte alls. Kommunerna ombads att kommentera sina svar. Enkäten innehöll även frågor om styrkor och svagheter i kommunernas arbete. 269 av landets 290 kommuner deltog i enkätstudien, vilket ger en svarsfrekvens på 93 procent.
Likt förra året bedöms mottagandet av nyanlända och asylsökande fungera förhållandevis väl i landet som helhet. Det gäller dock inte för alla individer. Vid en närmare analys går det att se att kommunerna har svårare att möta behov hos kvinnor som saknar utbildning, yrkeserfarenhet, kunskaper i svenska språket och digitala kunskaper.
Läs rapporten om lägesbilder.
Beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända
Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I rapporten redovisas en bedömning av förutsättningarna i länen att anpassa beredskap och kapacitet till förändringar i det totala mottagandet och i sammansättningen av gruppen som tas emot. Vidare lämnas en bedömning av framgångsfaktorer och utvecklingsområden för att säkerställa långsiktig hållbarhet och kvalitet i mottagandet och en bedömning av resultaten av länsstyrelsernas insatser.
Länsstyrelserna har trots pandemin fortsatt arbetet med samverkan, samordning, kompetenshöjning och informationsspridning i länen. Länsstyrelserna har genom sin roll på den regionala arenan bidragit till att stötta kommunernas integrationsarbete och upprätthållit frågan kring kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända.
Läs rapporten om beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända.
Ensamkommande barn och unga
Länsstyrelsernas insatser på regional nivå bedöms ha bidragit till att upprätthålla en regional samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn trots att ensamkommande barn numera utgör ”sällanärenden” i flertalet av landets kommuner. Dialog med kommunerna om möjligheten att omfördela andelar sinsemellan har även gett det resultat att omfördelning har kunnat ske i sex län av tjugo möjliga. I tre av dessa har omfördelningen inneburit en påtaglig koncentrering av mottagandet i en enskild kommun.
Länsstyrelsernas arbete med kompetenshöjande insatser för att stärka kvaliteten i mottagandet utifrån ett barnrättsperspektiv har varierat påtagligt mellan olika län. Generellt uppfattas större län ha bättre förutsättningar och mer resurser till att genomföra den typen av insatser och det finns även flera exempel på insatser som görs i samverkan mellan ett flertal län vilket talar för att de insatser som genomförts sammantaget sannolikt har haft ett bra genomslag.
På den regionala nivån har även den interna samordningen fortsatt stärkts mellan uppdraget avseende ensamkommande barn och främst uppdraget avseende prostitution och människohandel vilket i flera fall även resulterat i gemensamma utåtriktade insatser.
Läs rapporten om ensamkommande barn och unga.
Tidiga insatser för asylsökande
Den samlade bedömningen av länsstyrelsernas insatser och resultat är att det överlag finns en god kapacitet i länen för att möta asylsökandes behov av insatser under asyltiden. Länsstyrelserna bedömer att det finns ett fortsatt starkt engagemang från civilsamhället kring dessa insatser och en flexibilitet för snabb anpassning och omställning av arbetet utifrån förändrade förutsättning. Trots pandemins påverkan har verksamheten i stort sett kunnat upprätthållas och anpassas i enlighet med gällande restriktioner. Länsstyrelserna har fört en aktiv dialog med anordnarna och varit lyhörda och flexibla i sin stödjande och samordnande roll.
En viktig förutsättning för att bibehålla kapaciteten och engagemanget kring insatser är dock att det finns erforderliga resurser för att bistå arbetet i form av tillgängliga statsbidrag även framöver. Länsstyrelsernas samordnande roll i länen har också en avgörande betydelse för att säkerställa en ändamålsenlig geografisk spridning av och tillgång till insatser för asylsökande i länen.
I rapporten redovisas en bedömning av vilka förutsättningar som finns i länen att på kort och lång sikt tillgodose behovet av tidiga insatser för kvinnor och män samt framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Länsstyrelserna följer också upp organisering och genomförande av insatser samt lämnar en redogörelse för vad det utbetalade statsbidraget för tidiga insatser har använts till och en bedömning av i vilken mån syftet med stödet har uppnåtts.
Läs rapporten om tidiga insatser för asylsökande.
Utvecklingsmedel §37 och §37a
Länsstyrelserna bedömer att arbetet med §37- och §37a-medeln under 2021 har fungerat mycket väl. Intresset för medlen är fortsatt högt hos kommunerna och det strategiska arbetet med medlen effektiviseras kontinuerligt via utveckling av strukturer och rutiner. Medlen har under året bidragit till ökad beredskap och kapacitet i kommunerna och främjat etableringen i samhället genom att skapa nätverk och stödja språkinlärning.
Länsstyrelserna gör bedömningen att medlen i många fall varit en avgörande faktor för att skapa insatser som främjar integration och etablering och de fungerar som en katalysator för att undersöka och utveckla nya samarbeten och metoder i kommunerna.
Liksom tidigare år bedömer länsstyrelserna att samverkan både inom och mellan kommuner är viktigt, och att medlen bidrar till initiering och utveckling av denna samverkan. Länsstyrelsernas redovisningar betonar att betydelsen av samverkan för att bibehålla beredskap och kapacitet ökar ytterligare vid ett lågt mottagande. Statsbidragen §§37 och §37a är fortsatt en viktig komponent i arbetet med samordning av mottagande i länen och i samverkan med regionala och statliga aktörer. Medlen används för att möta behov som länsstyrelserna identifierat i behovsanalyser, regionala strategier och överenskommelser. I de fall där kommunerna har en ansträngd ekonomisk situation kan medlen ha en avgörande roll för att utveckla samarbeten, metoder och arbetssätt för att uppnå god kvalitet i arbetet med nyanlända och asylsökande. Länsstyrelserna bedömer att medlen även fortsatt kommer att vara viktiga för det strategiska arbetet.
Läs rapporten om utvecklingsmedel §37 och §37a
Samhällsorientering för nyanlända
Länsstyrelserna har ett uppdrag att följa upp samhällsorienteringen för nyanlända. Samhällsorienteringens syfte är att underlätta den nyanlände flyktingens etablering och delaktighet i det svenska samhället. Informationen skall ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen.
I princip alla kommuner i Sverige lever upp till sitt ansvar att erbjuda samhällsorientering enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Enligt länsstyrelsernas lägesbilder uppger en klar majoritet av kommunerna att de har god förmåga att erbjuda samhällsorientering. Omkring hälften av landets kommuner anordnar samhällsorientering i samverkan med andra kommuner/kommunalförbund. Samverkan mellan kommuner – även över länsgränser – blir än viktigare i takt med att mottagandet minskar och behov av att erbjuda samhällsorientering på de mindre vanliga språken ökar. Behovet av nationell samverkan är som störst avseende samhällskommunikatörer som behärskar de mindre vanliga språken, och digital plattform för samhällsorientering på de mindre språken.
Redovisningen analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Läs rapporten om samhällsorientering.
Informationsverige.se
En redovisning om portalen Informationsverige.se. Redovisningen innehåller en bedömning av hur portalen fungerar som informationskanal för nyanlända och asylsökande kvinnor och mäns etablering. Den innehåller även en bedömning av hur portalen fungerar som verktyg för aktörer som bedriver verksamhet för nyanlända, ensamkommande barn eller asylsökande.
Rapporten visar att Informationsverige.se är en källa till uppdaterad och tillförlitlig information om svenska samhället på tio språk. Webbplatsen är primärt riktad till asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn (målgruppen). Den är också ett verktyg för aktörer som i sin verksamhet möter nämnda målgrupper (aktörer). Webbplatsen innehåller målgruppsspecifik information om bland annat asyl och etablering. Webbplatsen tillgängliggör även material och metodstöd för samhällsorientering, samt digitala verktyg för att lära sig svenska. Under 2021 hade webbplatsen cirka 5,3 miljoner sidvisningar. Det är en ökning med 84% jämfört med år 2020.
Myndigheter, kommuner och aktörer inom civilsamhället använder webbplatsen som informationskanal i möten med målgruppen och statistik och övrig återkoppling indikerar att webbplatsen fungerar som informationskanal till målgruppen, men att den kan fungera ännu bättre.
Läs rapporten om informationsverige.se
Exempelsamling uppsökande och motiverande arbete
Länsstyrelsen i Värmlands län ska samla in och sprida goda exempel på uppsökande och motiverande arbete för att nå utrikes födda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden och utbildning. Exempelsamlingen ska bl.a. kunna användas av kommuner eller kommun i samverkan med en eller flera organisationer för insatser som beviljas ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Utrikes födda kvinnors etablering är en viktig fråga för att uppnå ett inkluderande samhälle. Länsstyrelserna kommer att ta med sig erfarenheter från uppdraget i arbetet framåt. De nya samverkansinsatserna som startats kommer att upprätthållas i många län och spridning av exempelsamling och goda exempel kommer att fortsätta.
Läs rapporten om exempelsamling uppsökande och motiverande arbete