Länsstyrelserna driver och deltar i planering, organisering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser. Arbetet sker på nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, organisationer och företag. Varje år lämnar länsstyrelserna resultatredovisningar till Regeringskansliet.
Redovisningarna visar att länsstyrelserna bedömer resultatet av det egna arbetet som gott och att länsstyrelserna genom sin roll på den regionala nivån har bidragit till att stötta kommunernas och civilsamhällets integrationsarbete.
Nedan följer en sammanfattning av rapporterna.
Här kan du läsa rapporterna i sin helhet.
Lägesbilder
I denna återrapportering redovisar länsstyrelsen lägesbilder om kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända och asylsökande, ensamkommande barn och unga samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Rapporten baseras på redovisningar från varje länsstyrelse utifrån inkomna enkätsvar från kommuner inom respektive län.
I oktober 2023 skickade länsstyrelserna ut en digital enkät till alla kommuner i landet. 98 procent av landets kommuner (284 av 290) besvarade den digitala enkäten, vilket utgör ett gediget underlag för rapporten.
Det är inga markanta skillnader i jämförelse med föregående års enkätsvar om kommunens beredskap och kapacitet vid ett minskat mottagande. Skillnaderna som fanns mellan kommungrupperna består. Likt förra året bedöms mottagandet av nyanlända och asylsökande fungera förhållandevis väl i landet som helhet under den angivna perioden. Likaså vad gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. I kommunernas kommentarer framgår dock organisatoriska och ekonomiska utmaningar att, med de förändrade förutsättningarna som ett minskat mottagande medför, ha beredskap och kapacitet att bedriva och/eller skala upp verksamheter för ett fullgott mottagande framåt.
Beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn
Länsstyrelserna har i uppdrag enligt förordning (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Länsstyrelserna ska verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser för vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelserna ska på regional och kommunal nivå följa upp kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet samt följa upp organisering och genomförande av insatser för vissa nyanlända.
Länsstyrelserna har även i uppdrag, enligt samma förordning, att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn samt ensamkommande barn och unga som har beviljats uppehållstillstånd. Länsstyrelserna ska föra dialog med kommunerna om mottagande, verka för samverkan mellan kommuner i länet samt verka för långsiktighet och hållbarhet i mottagandet. Länsstyrelserna har enligt förordningen även i uppdrag att följa upp kommunernas beredskap och kapacitet avseende mottagandet av ensamkommande barn på regional och kommunal nivå.
Mottagandet av nyanlända har stadigt gått ned de senaste åren. Länsstyrelserna beskriver att det ändå finns en god beredskap i landets kommuner för ett mottagande framåt. Om mottagandet fortsätter sjunka kommer det dock få påverkan på beredskapen hos kommunerna. Även större oförutsedda ökningar i mottagandet påverkar beredskapen. Att beredskapen i mottagandet av nyanlända varit hög under året kan enligt länsstyrelserna delvis förklaras av att kommunerna har haft ett mottagande av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Mottagandet av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har gjort att kommunerna kunnat behålla personal och resurser. Länsstyrelserna beskriver trots det att det finns utmaningar hos kommuner att bibehålla personal och resurser och att de statliga ekonomiska ersättningar som följer med mottagandet av nyanlända inte motsvarar de behov som kommunerna har i sitt integrationsarbete.
Läs rapporten om beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn.
Tidiga insatser för asylsökande
Länsstyrelserna ska verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer samt följa upp organisering och genomförande av insatser på regional och lokal nivå.
Länsstyrelsernas arbete i länen organiseras utifrån regionala och lokala förutsättningar och behov. I samtliga län finns det etablerade nätverk och/eller mer strukturerade samverkansforum för att underlätta dialog och samarbete mellan aktörer i länen. I vissa län är TIA-arbetet integrerat i det regionala integrationsarbetet som organiseras genom till exempel integrationsråd eller bredare samverkansforum utifrån Agenda 2030 eller social hållbarhet, med underliggande arbetsgrupper eller nätverk formerade kring TIA.
Under 2023 avslutades och slutrapporterades 179 insatser runt om i landet. Länsstyrelserna bedömer att avslutade insatser har uppnått goda resultat och gett en meningsfull sysselsättning för deltagarna, motverkat passivisering, bidragit till kunskap om och kontakter med den svenska arbetsmarknaden och främjat en framtida etablering för dem som beviljas uppehållstillstånd.
För 2023 förfogade länsstyrelserna över 58 miljoner kronor att fördela till verksamhet för asylsökande. Av den summan avsattes 20 miljoner kronor för att öka tillgången till samhällsinformation och hälsofrämjande insatser för asylsökande. Medlen var även under 2023 översökta med en sökkvot på 3,11.
Läs rapporten om tidiga insatser för asylsökande.
Utvecklingsmedel §37 och §37a
Länsstyrelserna bedömer att statsbidragen §37 och §37a är mycket viktiga för utvecklingen och genomförande av integrationsarbete i länen. I sina redovisningar betonar flera länsstyrelser statsbidragens avgörande betydelse för kommunernas möjlighet och kapacitet att hantera en situation med kontinuerligt minskat mottagande. Statsbidragen förstärker även andra insatser inom kommunernas sociala hållbarhetsarbete såsom exempelvis det brottsförebyggande föräldraskapsstödet.
Ett minskat mottagande har inneburit delvis förändrade förutsättningar för kommunernas beredskap och kapacitet, vilket även påverkat kommunernas behov och därmed även inriktningen på de ansökningar som inkommer till länsstyrelserna. Redovisningarna från 2023 indikerar att insatser som på olika sätt fokuserar på utmaningar kopplat till inträde på arbetsmarknaden blir allt viktigare för kommunerna.
Läs rapporten om utvecklingmedel §37 och §37a.
Samhällsorientering för nyanlända
Det är en utmaning för många kommuner i Sverige idag att leva upp till sin lagstadgade skyldighet att erbjuda nyanlända invandrare samhällsorientering. Det minskade mottagandet innebär ett sjunkande deltagarunderlag och förändrade ekonomiska förutsättningar. För många kommuner med lågt eller inget mottagande blir det en ekonomisk förlust att ingå i och medfinansiera en regional samverkansstruktur. De kan istället spara pengar på att köpa digitala kurser i samhällsorientering (SO-kurser från andra kommuner).
Fjärrundervisning blir allt vanligare. Den ger nya möjligheter och kortare väntetider. Samtidigt finns det flera utmaningar kopplat till flera faktorer som påverkar kvaliteten som behöver synliggöras och följas upp, såsom begränsade möjligheter för dialog, diskussioner och aktivt deltagande. Deltagarnas utbildningsbakgrund, digitala kompetens och tillgång till teknisk utrustning samt lokal förankring och anpassning är också faktorer som spelar in.
Om utvecklingen fortsätter i den här riktningen kommer beredskapen och kapaciteten hos kommunerna att erbjuda samhällsorientering vara beroende av några få aktörer som tillhandahåller digitala SO-kurser med nationell räckvidd. Länsstyrelsernas möjlighet att enligt förordning (2010:1138) främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen och att följa upp samhällsorienteringen kommer därmed att vara begränsad. Länsstyrelserna ser behov av att ett nationellt helhetsgrepp tas om samhällsorienteringen vilket innefattar samordning, kursplan, utbildning för samhällskommunikatörer, en plattform för digitala SO-kurser och en kollegial plattform för samhällskommunikatörer. Därutöver bör riktlinjer tas fram i syfte att stödja kommunernas arbete med att nå den utvidgade målgruppen.