Så gick arbetet med integration under 2020
Länsstyrelserna driver och deltar i planering, organisering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser. Arbetet sker på nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, organisationer och företag. Varje år lämnar länsstyrelserna resultatredovisningar till Arbetsmarknadsdepartementet.
Nedan följer en sammanfattning av rapporterna.
Lägesbilder
I denna återrapportering redovisar länsstyrelserna lägesbilder om kommunernas mottagande av nyanlända och asylsökande inom beredskap och kapacitet, boende, skola och utbildning, socialtjänst och ensamkommande barn och unga. Kommunerna bedömer att mottagandet av nyanlända och asylsökande generellt sett fungerar bra.
Rapporten baseras på lägesbildsrapporter från varje länsstyrelse utifrån inkomna enkätsvar från kommuner inom respektive län. Kommunerna ombads också att motivera sina svar. Enkäten innehöll även frågor om framgångsfaktorer och utvecklingsområden. 267 av landets 290 kommuner deltog i enkätstudien, vilket ger en svarsfrekvens på 93 procent.
Beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända
Länsstyrelserna har i att verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I rapporten redovisas en bedömning av förutsättningarna i länen att anpassa beredskap och kapacitet till förändringar i det totala mottagandet och i sammansättningen av gruppen som tas emot. Vidare lämnas en bedömning av framgångsfaktorer och utvecklingsområden för att säkerställa långsiktig hållbarhet och kvalitet i mottagandet och en bedömning av resultaten av länsstyrelsernas insatser.
Länsstyrelserna har trots pandemin fortsatt arbetet med samverkan, samordning, kompetenshöjning och informationsspridning i länen. Länsstyrelserna har genom sin roll på den regionala arenan bidragit till att stötta kommunernas integrationsarbete och upprätthållit frågan kring kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända.
Ensamkommande barn och unga
Länsstyrelserna ser en utveckling där mottagandet av ensamkommande barn och unga har fortsatt minska i omfattning till en historiskt låg nivå. På ett övergripande plan är den samlade bilden att mottagandekapaciteten i stort varit i balans under året, och att förutsättningarna att möta det väntade kapacitetsbehovet för åtminstone det närmaste året är övervägande goda. Denna bild grundar sig på länens egna bedömningar men också på de uppgifter som kommunerna själva lämnat i lägesbildsenkäten.
Samtidigt bedömer kommunerna sin egen förmåga att tillgodose behovet av boende och andra insatser till målgruppen alltmer negativt och många län gör bedömningen att beredskapen i kommunerna att vid behov ställa om till ett ökat mottagande är mycket begränsad. Det finns också en tydlig tendens att de boendeverksamheter som ännu finns kvar för målgruppen öppnas upp för en bredare målgrupp av barn och unga som är i behov av insatser från den sociala barn och ungdomsvården av andra skäl, en utveckling som vi i dagsläget vet för lite om för att kunna dra några slutsatser om hur den påverkar målgruppen ensamkommande barn och unga. Trots det låga mottagandet kan vi också konstatera att tidigare uppmärksammad problematik avseende avvikningar är fortsatt omfattande.
Länsstyrelsernas insatser för att möta behoven kopplade till denna utveckling har skett på olika nivåer och varierat över landet. Förutsättningarna för regional samverkan har påverkats i hög grad av det minskade mottagandet och länsstyrelserna har i sitt arbete bidragit till att ändå upprätthålla den regionala samverkan kring mottagandet på åtminstone en grundläggande nivå.
Tidiga insatser för asylsökande
I rapporten redovisas en bedömning av vilka förutsättningar som finns i länen att på kort och lång sikt tillgodose behovet av tidiga insatser för kvinnor och män samt framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Länsstyrelserna följer också upp organisering och genomförande av insatser samt lämnar en redogörelse för vad det utbetalade statsbidraget för tidiga insatser har använts till och en bedömning av i vilken mån syftet med stödet har uppnåtts.
Den samlade bedömningen av länsstyrelsernas insatser och resultat är att det finns en god kapacitet i länen för att möta asylsökandes behov av insatser under asyltiden. Länsstyrelserna bedömer att det finns ett fortsatt starkt engagemang från civilsamhället kring dessa insatser och en flexibilitet för snabb anpassning och omställning av arbetet utifrån förändrade förutsättning. En viktig förutsättning för att bibehålla kapaciteten och engagemanget kring insatser är dock att det finns erforderliga resurser för att bistå arbetet i form av tillgängliga statsbidrag även framöver. Länsstyrelsernas samordnande roll i länen har också en avgörande betydelse för att säkerställa en ändamålsenlig geografisk spridning av och tillgång till insatser som motsvarar behov i länen.
Utvecklingsmedel §37 och §37a
Länsstyrelserna uttrycker att arbetet med § 37- och § 37a-medlen under 2020 har fungerat mycket väl. Intresset för medlen är fortsatt högt hos kommunerna, vilket visas av söktrycket under året. Det strategiska arbetet med medlen har under året effektiviserats ytterligare genom att förfina strukturer och rutiner för arbetet med medlen. Medlen har under året bidragit till ökad beredskap och kapacitet i kommunerna och främjat etableringen i samhället genom att skapa nätverk och stödja språkinlärning och ge socialt stöd till ensamkommande barn.
Länsstyrelserna gör bedömningen att medlen i många fall har varit en avgörande faktor för att skapa integrationsfrämjande insatser och fungerar som en katalysator för att undersöka nya samarbeten och metoder i kommunerna. För att utveckla beredskap och kapacitet under ett lågt mottagande är även samverkan över kommungränser viktigt, och medlen kan bidra till att initiera just samverkan och samordning.
Samhällsorientering för nyanlända
Länsstyrelserna har ett uppdrag att följa upp samhällsorienteringen för nyanlända. Samhällsorienteringens syfte är att underlätta den nyanlände flyktingens etablering och delaktighet i det svenska samhället. Informationen skall ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen.
De flesta kommuner lever upp till sitt ansvar att erbjuda samhällsorientering enligt lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Det är glädjande att utförare av samhällsorienteringen i så hög grad lyckades utöka samhällsorienteringen till 100 timmar förra året trots de svårigheter pandemin medförde.
Utmaningar kopplade till samhällsorienteringen är att målgruppen för samhällsorienteringen blir mindre, andelen kvotflyktingar och antal språk ökar, alltmedan antal individer inom varje språkgrupp minskar. Det kan leda till väntetider vilket försenar nyanländas etablering, och det blir kostsamt för kommuner att erbjuda samhällsorientering med få deltagare på de mindre språken. Distansundervisning under kvällar eller helger kan vara en öppning dels för deltagare som annars tvingas vänta, dels för de som arbetar och inte har möjlighet att gå en ordinarie kurs under dagtid på vardagar, till exempel individer i den utvidgade målgruppen.
Redovisningen analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Informationsverige.se
En redovisning om portalen Informationsverige.se. Redovisningen innehåller en bedömning av hur portalen fungerar som informationskanal för nyanlända och asylsökande kvinnor och mäns etablering. Den innehåller även en bedömning av hur portalen fungerar som verktyg för aktörer som bedriver verksamhet för nyanlända, ensamkommande barn eller asylsökande.
Rapporten visar att Informationsverige.se (webbplatsen) är en källa till uppdaterad och tillförlitlig information om svenska samhället på tio språk. Webbplatsen är primärt riktad till asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Den är också ett verktyg för aktörer som i sin verksamhet möter nämnda målgrupper. På webbplatsen tillhandahålls målgruppsspecifik information om bland annat asyl och etablering. Webbplatsen tillgängliggör även digitala verktyg för svenskaträning och material för samhällsorientering. Under 2020 hade webbplatsen totalt nästan 2,9 miljoner sidvisningar. De mest använda sidorna på webbplatsen är kopplade till samhällsorientering, vilka utgör cirka 47% av webbplatsens totala antal sidvisningar. Språkinlärningspaketet Lära svenska är fortsatt välanvänt. Dessa sidor utgör cirka 8% av webbplatsens totala sidvisningar.