Hälsofrämjande etablering var ett nationellt projekt, delfinansierat av Europeiska Socialfonden. Projektet drevs av SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. SKR var projektägare.
Projektets syfte var att bidra till att nyanlända kvinnor och män med ohälsa och/eller funktionsnedsättning kom närmare arbetsmarknaden eller kunde försörja sig själva genom arbete eller studier. Det fanns även en vidare förhoppning om att projektet kunde få betydelse för hela Sverige i landets strävan efter en bättre etableringsprocess.
Projektet utvecklade och testade arbetssätt för att tidigt upptäcka kvinnor och män med ohälsa och/eller funktionsnedsättning och sedan anpassa insatserna utifrån deltagarens individuella behov. Det undersökte hur systemet som ger stöd att komma i arbete eller utbildning bättre kan anpassas till personer med ohälsa och/eller funktionsnedsättning samt utvecklade strukturer för ökad samverkan och samsyn kring målgruppen hos berörda aktörer.
Projektverksamheten fanns på flera olika orter och hade olika inriktningar. Länsstyrelsen väljer att lyfta fram två delprojekt, i Västerbottens och Kronobergs län.
Aktör: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Samordningsförbundet Umeåregionen var lokal projektägare
Samverkanspart: Region Västerbotten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Umeå kommun, Vännäs kommun
Plats: Umeå kommun och Vännäs kommun
Tidsperiod: 2018-04-01 till 2020-12-31
Finansiering: Europeiska socialfonden (ESF)
Budget: 6 870 477 kronor
Kontakt: Johanna Nordström, johanna.nordstrom@umea.se
Länk: Hälsofrämjande etablering – Samordningsförbundet Umeåregionen (samordningsforbund.se)
I Umeå var Samordningsförbundet Umeåregionen lokal projektägare och Arbetsförmedlingen, Umeå kommun, Region Västerbotten och Försäkringskassan deltagande aktörer. Under projekttiden tog sammanlagt 105 deltagare del av de olika aktiviteterna som erbjöds. Av dem var 80 procent kvinnor och 20 procent män. De kom från Syrien, Afghanistan, Iran, Irak, Kuwait, Sudan, Eritrea, Somalia och Kongo. Medelåldern var 42 år bland kvinnorna. Majoriteten deltog i etableringsprogrammet, men inte alla. Exempelvis hade vissa deltagare blivit färdiga med etableringsprogrammet 6 månader innan de hoppade på projektet.
Utbildningsbakgrunden bland deltagarna varierade men de flesta hade kort utbildningsbakgrund, det vill säga upp till cirka 6 år.
Det som oftast låg bakom deras medverkan i projektet var svårigheter att ta sig vidare i sfi-studierna, generell smärtproblematik, stress, sömnproblem och behov av ökad hälsa. Utifrån deltagarnas individuella behov erbjöd projektet aktiviteterna hälsoskola, gruppvägledning, grön etablering samt de mer arbetsnära insatserna språkpraktik för kortutbildade, Supported Training och Employment.
Projektet skulle särskilt beakta kvinnors förutsättningar och möjligheter att tillgodogöra sig de etableringsinsatser som de blev erbjudna. En lokal målsättning var att Umeå kommun skulle öka inflödet av nyanlända och utrikes födda till Vuxentorget.
Under insatsen Gruppvägledning blev deltagarna kartlagda. Kartläggningen visade att majoriteten av deltagarna hade låg utbildningsbakgrund. Så många som 80 procent av deltagarna befann sig på sfi studieväg 1. Kartläggningen visade även på olika typer av ohälsa och funktionsnedsättning. De som låg bakom projektet tillsatte därför en beredningsgrupp som bestod av en arbetsförmedlare, en fysioterapeut/socialkonsulent, en flyktingkonsulent, en kurator från sfi, en distriktssköterska från primärvården och den lokala projektledaren.
Beredningsgruppen kartlade varje individ utifrån områden som bakgrund, ohälsa,
familjeförhållanden, vårdkontakter, sfi-nivå och sfi-progression. Därefter upprättades en projektplanering utifrån deltagarens individuella behov. Deltagaren blev inför uppstarten kallade till en informationsträff med övriga gruppdeltagare och kort därefter startades insatsen upp.
Av deltagarna i Umeå gick 20 procent till arbete eller studier. Det utgör 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen. Extratjänster gjorde att projektets mål om sysselsättning kunde uppnås. Projektet ledde dessutom till ett ökat inflöde till Vuxentorget. Totalt 38 av 94 deltagare tog sig dit. Det motsvarar 40 procent av alla deltagare. Av dem var 74 procent kvinnor och 26 procent män. Projektet resulterade även i ett förslag på en samverkansstruktur för aktörer som har uppdrag kopplade till etableringen av nyanlända, exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbundet
Umeåregionen. Aktörerna gör en gemensam initial kartläggning av individers behov, en gemensam uppföljning efter ett år och ett gemensamt avslut vid etableringstidens slut.
Det blev uppenbart hur viktigt det är med extratjänster som ger personer chansen att utvecklas både personligt och yrkesmässigt i ett reellt sammanhang. Vi behöver dock vara uppmärksamma på att arbetsplatserna arbetar inkluderande och får förutsättningar att vara en språkutvecklande arbetsplats.
– Projektledare Hälsofrämjande etablering i Västerbottens län
Aktör: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Växjö kommun var lokal projektägare
Samverkanspart: Växjö kommun, Alvesta kommun, Lessebo kommun, Tingsryd kommun, Uppvidinge kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Plats: Växjö kommun, Alvesta kommun, Lessebo kommun, Tingsryd kommun och Uppvidinge kommun
Tidsperiod: 2017-11-01 till 2021-03-31
Finansiering: Europeiska socialfonden (ESF)
Budget: 7 000 000 kronor
Kontakt: Alemka Zuko, alemka.zuko@vaxjo.se
I Kronobergs län var Växjö kommun lokal projektägare medan Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan var samverkande aktörer. Projektet riktade sig till nyanlända som misstänktes ha någon form av ohälsa och/eller funktionsnedsättning. De allra flesta som deltog var analfabeter och/eller lågutbildade. Få hade arbetslivserfarenhet vare sig från hemlandet eller från Sverige. Alla deltagare
kartlades kontinuerligt under projekttiden eftersom utbildning och kompetenshöjande insatser erbjöds inom ramen för projektet.
Medarbetarna i projektet arbetade hälsofrämjande och utforskande. Tack vare det kunde de upptäcka ohälsa och funktionsnedsättningar och ge deltagarna bästa möjliga förutsättningar för att etableras på arbetsmarknaden och integreras i samhället. Genom att arbeta koordinerande samordnades samtliga kontakter kring en individ och man arbetade i team för att stödja individen framåt.
Det huvudsakliga målet var att föra varje individ närmare arbetsmarknaden, liksom att utreda och ta hand om individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Tanken var att deltagarna skulle få ökad egenmakt för att kunna leva ett självständigt liv. Ett annat mål var att sprida kunskap om målgruppen hos samverkansaktörer för att kunna arbeta med målgruppen bättre och effektivare i framtiden.
Projektet hade totalt 58 deltagande individer. 23 procent fick arbete genom projektet (målet var 20 procent). 80 procent gjorde stegförflyttningar och 80 procent beskrev att de fått ökad egenmakt. 22 procent fick registrerad kod för funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen.12 Samtliga i projektet fick stöd i att utreda sin hälsosituation. De fick även stöd i att planera framtida stegförflyttningar och komma närmare arbete eller studier.
