Länsstyrelserna driver och deltar i planering, organisering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser. Arbetet sker på nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, organisationer och företag. Varje år lämnar länsstyrelserna resultatredovisningar till Regeringskansliet.
Redovisningarna visar att länsstyrelserna bedömer resultatet av det egna arbetet som gott och att länsstyrelserna genom sin roll på den regionala nivån har bidragit till att stötta kommunernas och civilsamhällets integrationsarbete.
Nedan följer en sammanfattning av rapporterna.
Länsstyrelserna ansvarar för att kommunerna har beredskap för nyanlända och ensamkommande barn. Under 2024 minskade asylsökande, men mottagandet av nyanlända ökade kraftigt på grund av folkbokföring av skyddsbehövande från Ukraina.
Antalet ensamkommande barn som sökte skydd var stabilt jämfört med 2023. Asylsökande barn minskade, medan de som sökte skydd enligt massflyktsdirektivet ökade. Många ensamkommande barn anvisades via anknytning.
Under 2024 sökte 9 625 personer asyl, en minskning från tidigare år. Antalet nyanlända som togs emot av kommuner var 32 866, en ökning driven av skyddsbehövande från Ukraina.
Av de nyanlända var 58% kvinnor, över 60% var 20–65 år och knappt 30% var barn. Ukraina var vanligaste medborgarskapet (83%).
Länsstyrelserna har reviderat länstal och kommuntal för anvisning enligt bosättningslagen. Fyra kommuner hade inga kommuntal för folkbokförda skyddsbehövande, och tre hade inga alls under 2024.
Under 2024 sökte 492 ensamkommande barn skydd, varav 278 var asylsökande och 214 sökte skydd enligt massflyktsdirektivet. Asylsökande barn minskade (-19%), medan de enligt massflyktsdirektivet ökade (+45%) jämfört med 2023.
De flesta asylsökande ensamkommande barn kom från Syrien (27%), Afghanistan (10%), Marocko (10%), Somalia (9%) och Eritrea (7%).
72% av anvisningarna av ensamkommande barn skedde via anknytning, och 28% via måluppfyllnad. Totalt anvisades 497 barn till 183 kommuner under 2024.
Mottagandet av vidarebosatta ensamkommande barn var lågt under 2024 (5 barn).
Under 2024 ansökte 35 000 skyddsbehövande om förlängning av skydd enligt massflyktsdirektivet (98% beviljades). I december 2024 var 17 505 individer inskrivna i Migrationsverkets system med giltigt tillstånd enligt massflyktsdirektivet.
I december 2024 var 9 761 nyanlända inskrivna i etableringsprogrammet (ungefär samma som 2023), varav 6 731 kvinnor och 3 030 män. Länsstyrelserna betonar behovet av bättre samordning mellan kommuners och Arbetsförmedlingens insatser, samt anpassning av programmet efter individuella behov.
Under perioden januari-september 2024 gick 25% av de nyanlända som avslutat etableringsprogrammet ut i arbete inom 90 dagar. Totalt gick 38% av programdeltagarna ut i arbete eller studier efter avslutad etablering.
Länsstyrelserna har genomfört insatser som nationell och regional samverkan, arbete med kommuntal, anvisningstal och fördelning av statsbidrag. De har även arbetat för att förhindra att ensamkommande barn försvinner och prioriterat olika områden i det fortsatta arbetet.
Läs rapporten om beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn.
Länsstyrelserna ska verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer samt följa upp organisering och genomförande av insatser på regional och lokal nivå.
Länsstyrelsernas arbete i länen organiseras utifrån regionala och lokala förutsättningar och behov. I samtliga län finns det etablerade nätverk och/eller mer strukturerade samverkansforum för att underlätta dialog och samarbete mellan aktörer i länen. I vissa län är TIA-arbetet integrerat i det regionala integrationsarbetet som organiseras genom till exempel integrationsråd eller bredare samverkansforum utifrån Agenda 2030 eller social hållbarhet, med underliggande arbetsgrupper eller nätverk formerade kring TIA.
Länsstyrelsens återrapportering av uppdrag 3.B. 17, Tidiga insatser för asylsökande, och 3.B.18 37a§ enligt regleringsbrevet 2024:
Länsstyrelsen bedömer att uppdragen TIA och 37a§ genomförts enligt intentionerna, vilket säkerställts genom uppföljning och samarbete med sakområden. TIA har bidragit till målgruppens behov, ökad samhällskännedom, språkträning och hälsa. Aktivt stöd till projektägare har gett variation och spridning i insatserna, minskat passivisering och isolering samt främjat jämställt deltagande. Erfarna aktörer har god förståelse för målgruppen. Utmaningar finns i att upprätthålla beredskap då målgruppen minskar och boenden koncentreras. Fler folkbildningsaktörer söker medel, vilket kopplas till minskade statsbidrag. Arbetet med 37a§ har stärkt flyktingguider och familjekontakter samt kommunernas samverkan med civilsamhället. Sammanslagning av statsbidrag för ökad flexibilitet och bredare målgrupp för 37a§, inklusive långtidsarbetslösa, efterfrågas av flera länsstyrelser. Ökat behov av samverkan med Arbetsförmedlingen i fokusförskjutningen mot långsiktig etablering lyfts också.
Läs rapporten om tidiga insatser för asylsökande.
Länsstyrelsen har i uppdrag att främja samarbete mellan kommuner gällande samhällsorientering (SO) för nyanlända och att årligen rapportera till regeringen. Kommunerna ska erbjuda minst 100 timmars SO till vissa nyanlända invandrare folkbokförda i kommunen. Syftet är att underlätta etablering i arbets- och samhällslivet genom att ge grundläggande kunskap om det svenska samhället.
Rapporten baseras på en kommunenkät (90% svarsfrekvens), intervjuer med stora utförare av SO samt fyra kommuner som anordnar SO i egen regi, och de 21 länsstyrelsernas redovisningar.
Kommunerna anordnar SO flexibelt, ofta både på plats och digitalt, och samverkan är vanligt. Digital SO ökar på grund av minskat mottagande, men utmaningar finns med digital vana, dialog och lokal anpassning. Modersmål är vanligast, och material från Informationsverige.se används flitigt. Kompetenta samhällskommunikatörer är viktiga, men rekrytering för mindre vanliga språk är en utmaning. Fler kvinnor än män deltar i SO, och att nå den utvidgade målgruppen är fortsatt svårt. Andelen kommuner där Komvux ansvarar för SO har ökat till över 40 procent.
Kommunerna anpassar SO efter deltagare och lokala förutsättningar, till exempel genom studiebesök och lokala föreläsare. Samverkan mellan kommuner är vanligt, men allt fler kommuner med lågt mottagande upphandlar SO själva. SO kombineras ofta med SFI och andra insatser, men det finns utmaningar med att kombinera med arbete och föräldraledighet.
