Beredskap och kapacitet i mottagandet
Länsstyrelsernas arbete med beredskap och mottagningskapacitet präglades av flera nya lagförslag inom migrations- och integrationsområdet under förra året. För att stödja berörda aktörers arbete i ett föränderligt läge har vårt uppdrag i det här bland annat varit att samordna information och erbjuda arenor för dialog.
Länsstyrelserna stöttar kommunerna i deras beredskap att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Utvecklingen under 2025 visade på flera tydliga trender:
- Mottagandet av nyanlända bestod till stor del av folkbokförda skyddsbehövande från Ukraina.
- Mottagandet av asylsökande ensamkommande barn var i paritet med föregående år. Asylsökande ensamkommande barn blev färre, medan antalet ensamkommande barn som sökte skydd enligt massflyktsdirektivet ökade.
- Fler kommuner än året innan saknade helt mottagande enligt bosättningslagen.
- Drygt 37 000 personer ansökte om förlängt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, varav 98 procent fick bifall.
Behov av anpassade insatser för etablering
I december 2025 deltog 10 385 personer i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, en ökning med sex procent jämfört med året innan. En majoritet av deltagarna var kvinnor. Av de som avslutade programmet under de tre första kvartalen gick 45 procent vidare till arbete eller studier.
För att öka den siffran lyfter länsstyrelserna att kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver samordna sina insatser bättre och i högre grad anpassa programmet efter individuella behov.
Delrapport: Beredskap och kapacitet – mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn
Tidiga insatser ger tydliga resultat
För att motverka passivisering under asyltiden samordnar länsstyrelserna tidiga insatser för asylsökande (TIA) och insatser enligt 37 a §. Insatserna kombinerar ofta språkträning med praktiska och sociala aktiviteter.
Förra året deltog över 29 000 personer i verksamheterna. Resultaten visar att insatserna gör stor nytta och bidrar till:
- Stärkt språkutveckling
- Ökad samhällsinformation
- Förbättrad hälsa
- Minskad isolering
En framgångsfaktor för att nå målgruppen är att insatserna utformas flexibelt och kan erbjuda barnpassning. Samtidigt finns utmaningar framåt, bland annat på grund av ökade kostnader och svårigheter att nå ut till personer som bor i eget boende.
Flexibel samhällsorientering
Samhällsorienteringen ska underlätta nyanländas etablering genom att ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället. En enkät med hög svarsfrekvens (93 procent) visar att kommunerna är bra på att anpassa undervisningen.
Fjärrundervisningen ökar, vilket beror på ett minskat mottagande och mindre språkgrupper. Det skapar flexibilitet, men ställer också högre krav på deltagarnas digitala kunskaper och försvårar dialogen. Den största utmaningen är dock att nå ut med information till hela målgruppen om deras rätt att delta.
Delrapport: Samhällsorientering
Utredning om omfördelning av ensamkommande barn
Idag anvisar Migrationsverket ensamkommande barn till kommunerna utifrån andelstal, för att skapa en jämn fördelning över landet. Länsstyrelserna har idag möjlighet att omfördela dessa andelstal mellan kommuner inom samma län. I rapporten redovisas möjligheterna att utveckla systemet så att omfördelning även kan ske mellan olika län.